måndag 20 oktober 2008

Statliga bonor ska hejda matpriserna


Lagom till valet i november har de borjat dyka upp i El Viejo och pa manga andra hall i landet: sma butiker som saljer ovanligt billig basmat: ris, bonor och olja. Ofta inhyses de i redan befintliga butiker, och administratorer ar CPC, de "folkliga rad" som sandinistregeringen har inrattat.

I denna Enabas, som de statliga butikerna kallas, salde riset slut pa en vecka. De kostade 7 cordoba pundet, jamfort med cirka 12, som det kostar pa marknaden. Svarta bonor fick ett lagre pris an de konventionella roda bonorna, och en och annan Ortega-motstandare betecknar redan de svarta bonorna som "oatbara" (men for en svensk praktikant funkar de fint).

I El Viejo syntes resultat redan efter nagra dagar. Priserna pa baslivsmedlena ris och bonor hade da sjunkit med flera cordoba pa den lokala marknaden, vilket ar sjalva syftet med Los Enabas - som regeringen vill oppna tusentals av i hela landet.

lördag 18 oktober 2008


Portratt pa president Daniel Ortega i skolans rektorsexpedition, kontor och lararrum.

Korrumption ger okad frihet


Under rubriken Livstecken fran Cinco Pinos kunde ni lasa att infor komunalvalen i vart distrikt kommer de valjare om vars partitillhorighet det rader tvivel, skriva sitt namn pa rostkortet, for att forsakra sig om eventuella formaner, eller atminstone fortroende, fran sin borgmastare, ifall den de rostat for vinner. Det har ar nagot som lett till en del diskussioner mellan mig och familjen jag bor hos. Efter en del ifragasattande (pa gransen till kritik) fran min sida, undrade de hur det egentligen ar i Sverige nar det ar val.
Jag berattar att skolor, vardcentraler och andra platser inom den offentliga sektorn inte afilierar sig med ett visst parti, alltsa inte sprider information och propaganda som en officiell policy. Inte heller ar det vanligt att man affischerar sitt hus med sin partitillhorighet. Gar man pa arbetsintervju blir man (oftast) inte tillfragad om vad man rostat, och man skriver inte heller sitt namn pa rostkorten. Till skillnad fran har.
Min vardfamilj ar allt annat an imponerade och tolkar mest denna politiska nedtoning som radsla. De konstaterar att sa inskrankta och kontrollerade ar man inte har. Har har man storre politisk frihet, bade politiker och valjare.

Rasens dag


I Nicaragua firas rasens dag varje ar den 12 oktober. Vi i Zacaton blev inbjudna till byns lag och mellanstadieskola dar vi fick gora nagot sa otippat som att ´fira´hur spanjorerna och den nicaraguanska ursprungsbefolkningen blandades och blev till en ny ras(...). Eleverna hade klatt ut sig till spanjorer och indianer. Bland spanjorerna, tillika de mer ljushyade barnen, infann sig blandannat prinsessan Isabella, kung Ferdinand och militarer. Bland de som klatt ut sig till ursprungsbefolkning, tillika de mer morkhyade barnen, infann sig inte nagra kanda personligheter, men kladseln dominerades av bananskal.

Firar ni ocksa rasens dag i Europa? fragade skolans rektor mig. Jag forklarade forsiktigt att de flesta Europeér nog inte forknippar denna rasblandning med nagot vart att firas. Framvaxandet av mestiserna (alltsa den ´ras´som ar en blandning av Latinamerikanska ursprungsfolk och spanjorer), ar mer forknippat med kolonisering, folkmord, slaveri och valdtakt.

Rektorn holl med om att det i och forsig var sant, men intet ont som inte for nagot gott med sig... Vi fick ju spraket, kulturen och som sagt den nya rasen, och det ar ju anda vart att firas, holl han fast. Att har redan fanns ett sprak och kultur tycks man fasta sig desto mindre vid.

torsdag 16 oktober 2008

Forum Syd i Nicaragua granskas

Forum Syd i Nicaragua har tvingats lamna ifran sig en mangd dokument, for att dessa ska gas igenom av representanter fran den Nicaraguanska staten. Detta gar att lasa bade i ett pressmeddelande fran Forum Syd och i regeringens egen internettidning El Pueblo Presidente.

Forum Syd ar en svensk paraplyorganisation dar de flesta svenska, mindre bistandsorganisationer ingar och som handlagger och beslutar om dessa organisationers bidrag fran SIDA. Aven vart utbytesprogram genom Farnebo folkhogskola finansieras i huvudsak av Forum Syd. Nu tillhor Forum Syd, tillsammans med brittiska Oxfam, de organisationer som anklagas hardast for pengatvatt, stod till politiska partier och arbete for att framja abort (se tidigare blogginlagg).

- Läget är än så länge oklart vad gäller bakgrunden till kritiken mot oss och den ökade pressen på civila samhället som helhet. Men i detta läget är det viktigt att stå fast för det vi arbetat för sedan många år i landet. Rätten att organisera sig och bilda föreningar som kan delta i det politiska livet och stå upp för kvinnors rättigheter, sager Petra Pettersson, programchef på Forum Syd.

I regeringens informationskanal sparar man inte pa krutet. De ungdomar som protesterat mot granskningen av organisationerna kallas "manipulerade av oligarkin" som vill stodja de aktuella organisationernas "korrupta handlingar", som sags besta i att anvanda pengar som skulle ha gatt till folket till att istallet "sponsra politiska partier" och "framja abort".

Det senare stammer ju (Forum Syd administrerar den sk FED-fonden som arbetar med sexuella och reproduktiva rättigheter i Nicaragua genom ett 20-tal organisationer. Fonden samfinansieras av åtta länder i Europa samt FN) men borde val raknas till organisationens plussidor, istallet for att har framstallas som en anklagelse...

onsdag 15 oktober 2008

Läget under kontroll på Grupo Venancia

Kort lägesrapport från Matagalpa. (För den som inte är uppdaterad sen tidigare kan jag rekommendera blogginlägget här nedanför som Sandra har skrivit.)

Först och främst: nu finns det en artikel om Grupo Venancia på Latinamerika.nu, där jag medverkar med foton och intervjuavsnitt. Även Sandra är med på ett hörn eftersom en snutt från hennes artikel som ska publiceras i tidskriften Latinamerka finns med. Sandras artikel kommer att komma ut i december och då kommer det även ett reportage om våld/kvinnomord som jag har skrivit.

I dag är läget väldigt lugnt på Grupo Venancia. Alla har återgått till sitt arbete och dörrarna, som tidigare var stängda, har nu öppnats för allmänheten igen. I går hölls det också en solidaritetskonsert med bandet Hijos del Maíz för alla som stödjer Grupo Venancia och betraktar sig som vänner till gruppen. Vi väntar fortfarande på att åklagarmyndigheten ska komma och revisera gruppens dokument, men väntandet är inte längre lika passivt. Kommer de så kommer de, men Grupo Venancia har i alla fall inget att dölja.

I övrigt mår vi bra här i Matagalpa,trots det eviga regnandet.

torsdag 9 oktober 2008

Det är något som luktar unket i Nicaragua…

… och det är inte bara från mina kläder som aldrig torkar.

Vissa säger valår andra säger att det var en artikel i den spanska tidningen El País som åter satte bollen i rullning. Fallet med Zoilamérica har fått nytt liv. Det var nu 10 år sedan Zoilamérica Narváez, styvdotter till president Daniel Ortega, anklagade honom för att ha utnyttjat henne sexuellt. Det är en historia som påverkat och präglat det politiska klimatet i Nicaragua sedan den uppdagades. Kritiserad på många punkter slår nu Ortega tillbaka och måltavlan är den autonoma kvinnorörelsen i Nicaragua, den som tidigare engagerat sig i fallet med hans styvdotter.

Zoilamérica Narváez, idag 41 år, offentliggjorde 1998 sin historia. Från 11 års ålder och under nästan 20 års tid hade hennes styvfar, tillika revolutionära ledaren Daniel Ortega, utnyttjat henne sexuellt. Skandalen var ett faktum. Rosario Murillo, idag landets förstadam, vände sin dotter ryggen och tog sin makes parti. Det liberala partiet, då vid makten, valde att mörka historien i utbyte mot Ortegas tystnad om president Arnoldo Alemáns omfattande korruption. En ny pakt var född, en pakt som präglat det politiska livet i Nicaragua de senaste 10 åren. Sandinisterna och Liberalerna, politiskt varandras motpoler, delar sedan dess makten och institutionerna sig emellan. En maktfördelning som man befarar befästs än mer efter kommunvalen i november, då regeringen uteslutit två av de större konkurrerande partierna på, vad många anser, tvivelaktiga grunder (se tidigare blogginlägg).

Samtidigt som historien om Zoilamérica åter ges utrymme i nationell media och Ortega blivit bannlyst av kvinnoministrar i både Paraguay och Honduras, för presidenten något som har kallats en personlig vendetta mot den autonoma kvinnorörelsen i Nicaragua. Nio kvinnor anklagas och smutskastas i media av regeringen för sin inblandning och hjälp i det uppmärksammade fallet med ”Rosita”, den 9-åriga flicka som blev gravid efter en våldtäkt och som efter kvinnorörelsens långa kamp blev beviljad terapeutisk abort. Något som idag är förbjudet efter sandinisternas ”valflirtande” med den katolska kyrkan. Mer generellt anklagas Nicaraguas autonoma kvinnorörelse för korruption, pengatvätt och att de verkar som ”trojanska hästar” för antinationella krafter. I en artikel i regeringens egen tidning El 19 beskrivs kvinnorörelsen som en grupp ”frustrerade” kvinnor som ägnar sig åt ”brottslighet” och ”politisk och kulturell nedbrytning av det nicaraguanska samhället” under ”förklädnaden” som icke-statliga organisationer. Även yttre organisationer som Oxfam och svenska Forum Syd, båda bidragsgivare till kvinnorörelsen i Nicaragua, anklagas av regeringen för att driva en kampanj mot densamma och för att stödja illegala nätverk, dvs. kvinnoorganisationerna (läs mer på latinamerika.nu).

Ett meddelande gick i förra veckan ut till de icke-statliga organisationerna som sa att de inte får delta eller stödja politiska aktiviteter, inte heller uttala sig i politiska frågor (läs mer på latinamerika.nu). Inom kvinnorörelsen upplever man att utrymmena att verka och delta stängs mer och mer och många känner även en rädsla. De kommande valen gör situationen än mer vansklig. Hot om och faktiskt våld har förekommit. En demonstration i León för uttrycksfrihet, i vilken flera kvinnoorganisationer deltog, slutade våldsamt då en grupp regeringsanhängare stormade demonstrationen, beväpnade med påkar, stenar och machetes. Fem personer skadades och flera bilar brändes.

Här på Grupo Venancia är stämningen orolig. Grupo Venancia är nämligen en av de organisationer som mer direkt står anklagade för pengatvätt. Detta kräver en närmare förklaring. Kvinnorörelsen i Nicaragua består både av organisationer med ”juridisk identitet” och av nätverk utan sådan identitet. Nätverken är ofta sammanslutningar av representanter från organisationer i civilsamhället och privatpersoner som tillsammans vill engagera sig för, som i det här fallet, kvinnors rättigheter. Skillnaden är att organiseringsformen som innebär ”juridisk identitet” är mer offentlig i det avseende att den är registrerad som organisation med juridiska rättigheter och skyldigheter och, något som är viktigt i detta fall, kan ta emot pengar för finansiering. Den andra formen av organisering, som för regeringen är svårare att kontrollera, är den som nu har olagligförklarats av landets ledning. Anklagelserna mot Grupo Venancia bottnar i att de som organisation med juridisk identitet står som mottagare av finansiering till projekt som utförs av kvinnonätverk inom vilka Grupo Venancia verkar. Kvinnonätverk som enligt regeringen är illegala. I morgon har representanter från Grupo Venancia blivit kallade till motsvarande åklagarmyndigheten i Managua för att redogöra för sin verksamhet och aktiviteter under de senaste sex åren.

Det är en farlig väg regeringen har inlett med ett uteslutande av konkurrerande partier, tystande av det civila samhällets organisationer och smutskastande av oliktänkande. Här på Grupo Venancia har man bestämt sig för att möta kampanjen av desinformation med att hålla sig informerade och sprida information om vad de verkligen gör. I måndags hölls en presskonferens här på kontoret (se bild) där man redogjorde för organisationens position och svarade på frågor.

Ilskan, frustrationen och rädslan är uppenbar här i Matagalpa och Anna och jag (Sandra) delar deras oro över vad som komma skall.

Från presskonferensen på Grupo Venancia

tisdag 7 oktober 2008

Ny modell for halsa och sjukvard

Ibland nar man ar ledig och inte ska ga pa nagra moten kommer motena till en sjalv. Idag var det halsoministeriet som holl mote i vart vardagsrum. Var vardmamma ar sjukskoterska och forutom medlem i MCN ocksa med i sandinisternas folkrad CPC.

Nu hade hon samlat nagra av bostadsomradets sandinistledare (inom bland annat CPC, fackforeningar och MCN) for att sammanfora dem med omradets team i halsoministeriets nya program MOSAFC (modellen for halsa och sjukvard for familjen och samhallet, ungefar). Programmet presenterades av regeringen i juli.

Var vardmamma, en annan sjukskoterska och en lakare utgor ett team, som ska tacka tre bostadsomraden (4000-5000 manniskor) i ett slags huslakarsystem. Ett av inslagen i den nya modellen ar att noggranna familjejournaler ska uppforas. Dar ska allt ifran branslekalla for matlagning till hygienniva fyllas i, hus for hus (kanske lite som gamla kyrkobocker?). Med utgangspunkt fran den informationen ska halsoministeriet sa smaningom veta vilka risker som familjerna ar utsatta for och dessutom battre kunna fordela resurser mellan olika bostadsomraden.

Men for teamet ar det ett drygt jobb, och det var det man hoppades att omradets sandinister vill hjalpa till med, pa frivillig basis. Efter att ha fatt igenom de flesta av sina forslag (bland annat att man skulle ordna en staddag och att man samtidigt skulle ohyra-sanera husen) gick ledarna med pa saken. Pa sondag blir det staddag och pa tisdag ska teamet traffa representanter fran varje familj for att forklara vad som ar pa gang.

måndag 6 oktober 2008

Livstecken fron Cinco Pinos

Det er inte so att vi forirrat oss in i Honduras, vi lever och er vid helsa uppe i Cinco Pinos. Detta trots (eller kanske derfor) att det internetcafè som brukas anvendas inte lengre fungerar. Regnperioden har borjat och det regnar mycket fast jag gor faktiskt och ventar lite po att det ska setta igong po riktigt. Eftermiddagarna for oftast anvendas for innomhusarbete och ganska ofta blir det samtal av olika slag po olika verandor. Det er ganska mysigt. Det handlar nestan alltid om politik. Det er ju snart kommunalval (9:e november). Politik verkar dock inte riktigt handla om det man er van vid eller kanske endo?!

Kop av roster verkar vara utbrett och dessutom geller det att rosta po ¨rett¨ parti, altso det parti som kommer vinna. Gor man det har man stora fordelar den kommande mandatperioden. Partierna ger nemligen tillbaks till lojala veljare. Detta kan ses tydligt i hela byar. Tamarindo som jag bor i er traditionellt en "liberal" by och har den i serklass semsta vegen i omrodet (det er ingen veg och man kan inte kora dit med bil..), alla jag pratat med seger att Tamarindo er den fattigaste byn i omrodet, i byn finns problem med undernering, barnarbete, det finns inget rinnande vatten och det er ett fotal som har el officiellt (Men dem flesta kopplar upp sig po netet inofficiellt). Dem jag pratat med menar att det er for att byn inte fott del av den oftast sittande sandinistiska alcaldens beloningar for trogna veljare. Det for mig konstiga med denna typ av politik er att det inte er nogot man hymlar med. For mig klingar detta korruption men her er det en sjelvklarhet. Ner jag frogat hur politikerna kan vara sekra po att nogon viss just rostat po dem for jag forklarat for mig att man skriver sitt namn po rostkortet om det finns tvivel om det om partitillhorigheten. Nu for tillexempel bara sandinister arbete po skolor och sjukhus mm. Konstgodsel ges ut till sandinistiska bonder men inte liberala osv. Fast ibland kan jag ha forstoelse for detta ensidiga givandet. Infor Augustisodden gav sandinisterna alla (inte bara sandinistera) mojlighet att kopa bonor billigt som man inte behovde betala forren i december ner skorden er klar. Problemet er bara att liberala odlare nu menar att dessa bonor inte gror och att dem inte kommer fo nogon skord. Smutskastningen er igong..Sandinistiska bonor gror int ¨No sirve¨ etc... Man blir lite trott.

lördag 4 oktober 2008

Gatufotboll, haftigare o vettigare an Europakuppen!

Nu ar den avgjord, gatufotbollsligan i El Vijo.

Over 200 ungdomar mellan 17- 25 ar fran 11 olika stadsdelar har de senaste manaderna spelat mot varandra i den av MCN (Movimiento Comunal Nicaragüense) annordnade kuppen.

Visst ar det ar kul och fantastiskt att ungdomarna traffas och spelar boll tillsammans, men for MCN finns det fler syften med att ordna en gatufotbollskupp.

Tidigare har manga av de man, for den har gangen var det bara man som spelade, inte kunnat ga in i varandras bostadsomraden utan att riskera rejal omgang, ett kok stryk eller kanske att dodas. Sadan ar stamningen mellan de olika gang som vaktar sina gator med livet. Under spelets gang har dock en kamratlig stamning hallits och man har inte haft nagot brak aven om flera deltagare tidigare varit i luven pa varandra. Nog har det varit hard stamning pa planen. En kille lyckades under kuppens gang dra pa sig hela 12 gula- och 3 roda kort... det kan man ju leva med.

Att dessa ungdomar far traffas och gora saker tillsammans, att de forsvarar sina rattigheter till sport och rekreation ar otroligt viktigt for att bryta ner de negativa relationerna och bygga upp nya relationer som tillater att man ror sig fritt och att man kan motas for att organisera sig i kampen for sina rattigheter... eller for annu en fotbollskupp...

Sa, vilka vann da?
vilka kom tvaa och allt det dar som man undrar over?

Jo, sa har ser resultatet ut:

1) Entimo Andino #2

2) Entimo Andino #3

3) 20 de junio #1

4) Entimo Andino #1

Vad kan man saga? Entimo Andino har duktiga spelare!

Just nu spelas en kupp men yngre pojkar som kommer vara avgjord om nagra veckor.

Hoppas MCN styr upp en kupp for kvinnor innan vi lamnar El Viejo. De har ju ocksa ratt att rora sig fritt och kampa for sina rattigheter till sport och rekreation.

torsdag 2 oktober 2008

Vad sager man?

Min kompis Rebecca ar for det mesta glad. Hon ar runt 20 precis som jag, gar kladd i kjol och flip-flops precis som jag, och nar jag traffar henne har hon nastan alltid sin son (snart ett ar) i barnvagnen, eller for det mesta pa vag att klattra ur den. Vi traffas ibland hemma hos henne eller hos mig, men oftast traffas vi pa moten i MCN:s hus. Hon pratar ofta pa motena. Inte lika ofta som sin kille forstas, men det ar ju sant man ar van vid.

Haromdagen nar jag var hemma hos henne foljer hon med mig en bit pa vagen hem. Sa kommer plotsligt fragan.

- Jo, Elin, har du varit med om dagar da du inte atit nagonting alls? Alltsa for att du inte haft nagra pengar?

Alltsa, vad svarar man? Jo, sanningsenligt:

- Nej, aldrig.

Aldrig har jag ju varit i narheten av det. Dom fa ganger i mitt liv som det i slutet av manaden har varit tomt i planboken har jag ju bara kollat langst in i frysfacket eller kokat nudlar eller ris som statt langre in i nat skap.

- Nar ni kom idag hade vi bara det dar riset som vi holl pa och koka. Och den dar lilla oljan som var i flaskan vid spisen.

Vafan gor man? Hennes kille har varit "ledig" (oavlonad) i tva veckor eftersom lastbilen han jobbar med att lossa 50-kilossackar fran har varit trasig. Jag ger henne 150 peso och kanner mig tom.

Och hur ska jag kunna forklara for henne att mina foraldrar, som ar bonder utan nagon egen jord ("smabrukare", som det heter pa Latinamerikagruppernas och andra bistandsorganisationers sprak), ska komma och halsa pa mig i Nicaragua? Nar jag tidigare berattat att en flygbiljett kostar 30 000 córdoba (fast nu visade det sig att den "bara" kostar 18 000, alltsa 6 000 svenska kronor) och nar Rebeccas kille tjanar 3 000 peso i manaden?

Rebecca stallde den dar fragan en annan gang ocksa. Jag antar att hon ville kolla att hon verkligen hort ratt.

onsdag 1 oktober 2008

Programa "Amor"


Fram till ar 2011 skall Nicaraguas gator vara tomda pa gatubarn. Det later ju fantastiskt!

Inget barn under fjorton ar skall behova leva under de forhallanden som manga idag gor i Nicaragua. I utkanten av marknaderna, pa gatan, pa harbargen, utan familj och utan skolgang med risk att utnyttjas.

Det ror sig om 25 000 barn som skall fa tillbaka de rattigheter som tagits ifran dem under de nyliberalaregingarnas tid vid makten, sager Rosario Murillo (la primer dama, som opositionen garna kallar presidentens fru, sandinister brukar kort saga: kamrat!)

Hur skall detta bli mojligt da?

ja, inte pa det sattet som man gjort i Brasilien eller i Guatemala. Dar skjuts gatubarn nattetid... det kan vara affarsinnehavare som tycker att barnen dagtid stor affarsverksamheten.

Sandinistregeringen har en battre losning. De vill bygga upp nagon form av valfardsstat a´la sossarnas modell med karnfamiljen som bas.

Man vill genom programmet hjalpa barnen tillbaka till sina familjer, fa dem att ga i skolan och stodja familjen genom att skapa mojligheter till ett vardigt jobb. Eventuellt genom smaforetagande.

Vilka institutioner ar det da som skall gora det har programmet mojligt?

Familjeministeriet, Utbildningsministern, Halsoministeriet, Ministerio de Gobernación (vet inte riktigt hur man oversatter det: regeringsministeriet kanske?), institutet for socialsakerhet och ombudsmannen for mannskliga rattigheter.

Man har under de senaste manaderna genomfort ett pilotprojekt i Managua med 10 socialarbetare och promotorer. Pilotprojektet har varit lyckat. Nu ar man i full fard att bygga upp ett nat dar 100 socialarberare och promotorer skall inga. Rosarillo Murillo ar overtygad om att 2011 ar det ar da Nicaragua inte langre har nagra gatubarn.

Helst vill man inte vara cynisk. Det ar kommunval i November. Nagot som talar for valfiske. I alla lander da det vankas val lovas det alltid vitt o brett allt for att vinna en rost, ett val...

En sak som skulle kunna tala emot den saken idag ar att malgruppen for programmet ar barn utan rostratt. Dock star det en familj bakom varje barn som lever sitt liv pa gatan.

Nagot som skulle kunna tala for rostfiske ar att ingen manniska vill ha gatubarn (endel galna vill ha dem i sin fabrik). Kan man rosta dem ifran gatan ar det en sa god losning som nagon...

...hoppas att det bara ar ett vettigt program.

du som kan spanska kan lasa vidare har:

http://www.lavozdelsandinismo.com/nicaragua/2008-09-23/el-programa-amor/