Avtackning vid kunskapsfabriken...

Vi har nu avslutat vart atagande och blivit avtackade av vara kamrater pa den statliga skolan har i El Viejo. 15 engelskalektioner blev det totalt. Det var en fantastisk avslutning igar, dar vi lekte under hokens vingar, at frijoles (bonor) med kex och drack laskeblask tillsammans. Presenter fick vi med, Elin fick ansiktskram, nasduk, skrivbok och penna. Jag fick ett par oranga kallingar som det stod patriot pa o ett par strumpor som det stod Texas pa (undrar vad de vill saga med det?). Vi fick aven som gavor 13 armband som barnen gjort och bocker av Ruben Dario (nationalpoeten).

Men det har inte alltid varit sa har mysigt och fantastiskt att halla de dar lektionerna. Med over 40 elever i ett litet rum och med godisstand precis utanfor skolans portar sa ar det ett gang hyperaktiva- sockerhoga-stokiga 12 aringar vi har tampats med varje onsdag och fredag under 4 manader. Ibland har vi undrat vad vi givit oss in pa. Det gick till och med sa langt att vi efter ett tag bestamde oss for ga emot allt vad vi tror pa och skapa en folkpartistisk elitklass (fast inte i privat regi...). Med 22 elever blev det lite lattare, men fortfarande en pedagogisk omojlighet att fa det bra. Eller kanske sa bra som man vill ha det...

Vi gick in med med tanken om att vi ville ha ett elevdeltagande, att lektionerna byggde pa deras intresse, att de skulle styra sina studier at det hall som kandes angelaget for dem. Men skolkulturen ar inte sadan, lararrollen ar inte sadan, samhallet ar inte sadant. Det ar mycket mer auktoritart.

Lite har tiden pa skolan kants som ett overgrepp pa det man sjalv tror pa. Men samtidigt har vi lart kanna 47 harliga barn och deras lararinna, de har lart kanna tva cheles och ett par ord pa engelska. Det vager nog upp de fa minuter av stress man kant stunden innan lektionen borjar.